satans kuk! allting var så jävla bra, jag var fett lycklig älskade livet, och varenda sekund. min högsta dröm hade precis gått i uppfyllelse. även fast jag vaknade i morse fett förkyld och en svullen ond halsen var jag ändå sjukt glad. efter meditationen på aerobicsen kände jag också bara lycka.
sen blev allt så ännu mycket bättre efter vi var i katolska kyrkan idag också! jag kände att allt var så jävla härligt. plus att pappa smsa om att biljetterna till sverige-albanien var beställda. snacka om glädje. sedan bara 24 & 78 dagar kvar!! mamma ringde och jag skulle fort hem..

efter bara en halvtimme senare brast jag ut i gråt. så orättvist och jag fattar inte?! alltså...??????? vafan??
nej jag orkar fan inte. mina ögon är helt blodsprängda och svullna av allt jävla bölande. PLUS att febern har kommit nu också. 

nu ska jag packa och sjuka & deppa ner mig ännu mer. fan, jag missar dansen och klassträffen idag också. ALLT på samma gång... mitt i allt bra, så blir det något skit. skönt med studiedag imon iaf!




allt kommer ordna sig